Tänk vad jag blir galen. Ikväll har vi varit ute och haft super roligt. Men vad händer.... Detta jävla edsmonster som man har gnagande i ryggmärgen kryper fram. Jag har fått vara chaffis som för gammalt när man alltid var ute. Faan har kört jenkare och bata mått prima. Men när jag kommer hem så inser jag. För första gången på många månader hjälper inte mina värktabletter mig. Hur jag än vänder och vrider mig funkar de inte att sova. Känns som allt bara gör ont. Faan faan faan de får inte hända att monstret får vinna aldrig. Så nu sitter jag klockan halv fem på morgonen i ett varmt bad i hög förväntan att detta jävla monster ska ge vika. Jag blir ju så jävla less att de finns inte. Men men tacka gud att de finns varmvatten och badkar. Än så länge vet jag de funkar ganska bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar